Cykeldesign... en färgglad historia

Även om cyklar i första hand är ett redskap för att förflytta sig - och bör som ett sådant uppfylla vissa grundläggande mekaniska krav - så kan jag inte låta bli att ibland lockas av det rent visuella. Det är ju egentligen inte så konstigt: Man vill att saker man köper och använder både ska fungera bra och se bra ut.

Design inom cykelvärlden blir allt viktigare och precis som bilar handlar det om att komma med en ny årsmodell med ett uppdaterat utseende från föregående år. Haken med cyklar är ju att här finns det inga stora karosser att arbeta med, utan förhållandevis tunna rör av metall eller composit. Att skapa en design som sticker ut ter sig alltså som en större utmaning när det handlar om cyklar jämfört med t.ex. bilar. Kraftiga färger är ju en väg att gå. Här är några exempel från höstens cykelexpo:

 

 

 

 

 

Vill man vara kreativ själv kan man ju köpa lösa ramar och göra sitt eget bygge. Själv har jag fastnat för dessa nyligen inkomna ramar hos TCM...

 

(Bilderna ödmjukt snodda från TCM's FB-sida.

 

Jag har ju själv en Corratec så varför inte inleda våren med ett nytt utseende ;-)

 

 

Från slask till snö

December bjöd på ett ganska så hiskeligt höstväder med ca 5 plusgrader och ett regn som aldrig ville sluta. Ofta hade vi uppehåll på dagen men regn på natten. Detta gav ett underlag som konstant var blött.

Vid turfandet i Västerort så tvingas man titt som tätt cykla på stigar för att nå vissa zoner, t.ex. Electrofield och Lunda. Dessa stigar har under denna period mer liknat diken av gyttja som man slirat sig fram igenom. Så här har cykeln vanligtvis sett ut efter ett besök vid dessa zoner...
 

Man kan lugnt säga att cykelvård är något som tagit rätt så mycket tid i anspråk!

 

Roligt då att man fick en liten belöning för allt slit... 



 

Det har visat sig gå nästan exakt 5 veckor mellan varje ny rank. Vi får se om det håller i sig!

 

Som omväxling till turfandet stack jag ut på en tur med min mountainbike häromdagen. Det var första gången jag cyklade på snö... och vilken upplevelse! -8 grader, sol och torr packad snö. Jag formligen flög fram på skogsstigarna utefter Mälaren. En klart angenäm upplevelse.

Jag gillar ju att åka längdskidor - men med det klena snötäcke som nu ligger så lär det bli fler turer på mountainbike framöver!

 

 

 

Ett år som turfare!

I helgen firar jag ett år som turfare i Stockholm.

Det var på kvällen den 11 oktober 2012 jag lockades av min kollega och turfmentor Speedmaster100 att registrera "Hoover" på turfgame.com. Den första zonen tog jag dagen efter...

Sedan dess har det hänt mycket. Från sporadiskt bilturfande(!) till aktiv cykelturfare. Jag har sedan våras placerat mig top 15 i Stockholmstabellen varje omgång. Ett resultat jag är nöjd med då turfandet har hård konkurrens av två barn med allt vad det innebär av hämtning och lämning på skola samt diverse sportaktiviteter.

Tävlingsmomentet i Turf ger en fantastisk sporre att komma ut och röra på sig. I min ungdom sprang jag mycket då jag tävlade i längdskidor. En knäskada satte dock stopp för all löpning och jag har under åren kämpat för att hitta en ny träningsform under barmarkssäsongen. Tack vare turfandet hitta jag cyklingen - vilket nu blivit en stor passion... I juni köpte jag en Scott Sportster X30. En härlig turf-/pendlarcykel som passar mina rutter perfekt:

Efter att tidigare cyklat med mobilen i fickan investerade jag så småningom i en mobilhållare.
Ett smart drag ;-)

 

Vattenflaska, cykelhandskar, glasögon, kläder... det har blivit några investeringar under sommaren. Men det är det värt. Det var länge sedan jag rörde på mig så mycket som jag gör nu!

 

Cykelintresset ledde till ännu ett köp under september:

En mountainbike i form av en Corratec X-Vert Expert. En fantastiskt skön hardtail som gör det till en njutning att glida fram i skog och mark. Jag är lyckligt lottad som bor så nära naturen. En natur som nu blir betydligt lättare att ta del av...

 

 

Min ursprungliga tanke var egentligen att endast använda denna till att träna med - vilket jag också gör. Men det finns ju några zoner på den tur jag kör i skogen som visat sig vara betydligt lättare att ta med mountainbike... typ Vraket och Djävulsväggen. När jag tidigare ställde min Scott för att gå sista biten, cyklar jag nu i stort sett hela vägen fram!

 

Djävulsväggen:

Vraket:

 

Nu får vi se hur länge cyklingen kan fortsätta. Jag behöver investera i varmare handskar. Annars så lär det bara vara snö och is som sätter stopp. Förra vintern tog jag uppehåll i turfandet under de snöfyllda månaderna. Vi får se hur det går denna vinter. Jag har ju lite bättre utrustning nu ett år senare som sagt ;-)

 

Stockholmstabellen just nu: Plats 11